Som att komma hem.

Till att börja med vill jag säga ett stort grattis till alla härliga pappor där ute - det är er dag idag! Här gjordes det teckningar på morgonen som pappan överraskades med så fort han kom tillbaka från morgonlöparrundan. Senare tog vi en utflykt med bilen för lunch och lite annat. Samtidigt som vi skulle köra in genom gaten till vårt hem gick våra finska vänner från det förra boendet förbi så då blev det också spontanfika. Den bästa sortens fika, eller hur?

Jag ver inte hur många gånger under dagen Will har frågat Johan ”vad tycker du om din dag? Är det en bra fars dag du har? Hur bra på en skala från 1-100 tycker du?”. 

 

Vårt hem, ja. I fredags flyttade vi hit till samma boende och samma lägenhet vi hade när vi fick Ellie. Det var faktiskt lite som att komma hem! Skön känsla :). Barnen har hittat lekkamrater, en Holländsk famil är här också för tredje adoptionen och de har barn i samma åldrar som våra. Det var dattenlek så det stod härliga till 

ute på gården (funkar på alla språk) innan läggdags så det fick bli ett duschstopp på väg till sängen. 

Igår fick vi äntligen tillfälle att besöka Hazelwood foodmarket, det  var en höjdpunkt, för att citera Johan, som vi sett fram emot sen sist. (Will kontrade idag på väg till leksaksaffären att det ju var hans ”högsta punkt” ;) ). Vi fick chans att köpa lite delikatesser -  Churros, bl.a - och en och annan pryl. Mitt bästa köp var nog stråväskan, Johans var en visp...

Vi lär känna vår lilla mini bättre och bättre för varje dag. Hon är en utforskande liten skapelse och pillar på allt hon kan komma åt. Hon kan strosa runt för sig själv och upptäcka, gör hon inte det vill hon gärna vara i famnen. Hon hartemperament och blir fullständigt vansinnig när maten eller drickan tar slut! Går oftast att trösta ganska fort bara hon får en snuttefilt - mikrofiberduk funkar utmärkt. Och så gillar hon att sjunga. Vi kan sitta hur länge som helst i soffan och sjunga alla sånger vi kan komma på, hon är helnöjd och sjunger med. Hör hon någon av oss gå och gnola hänger hon på direkt. Ibland sjunger hon för sig själv också. Först trodde jag att hon gick runt och pratade på sitt egna lilla vis men nu har jag förstått att hon sjunger. Till storebrors stora förtret har Ellie lärt henne sjunga ”Habibi”. Men det är så otroligt charmigt så för det mesta veknar han :). 

I morgon blir det ny vecka, vår sista på sätt och vis! För sen får vi besök och då kommer dagarna bara att rusa förbi tills det är hemdags. 

Ta hand om er!

/Sandra & Johan