Annorlunda.

Idag är det valborg. Normalt sett hade vi nog varit nere vid Kringelund i Landsbro och sjungit in våren vid det här laget och njutit av ett fantastiskt fint fyrverkeri. Men istället befinner vi oss här i Kenya och vi drar inte av några fyrverkerier av den enkla anledningen att det är förbjudet här. Lätt att förväxla med en skottlossning eller så... Hemma börjar alltså våren komma, även om den har dröjt längre än vanligt. Här går vi mot "vinter". Men vinter i Kenya är mer som sommar i Sverige, tja... annorlunda. Men visst kommer man sakna detta i vår...

Imorgon ska vi på valborgsfirande på svenska skolan här i Nairobi. Då blir det allsång, majbrasa och korvgrillning. Precis som hemma, fast annorlunda. Vi kommer iallafall inte att frysa som man alltid gör hemma i Sverige (om man inte står nära elden).

Det här med adoption är ju någonting som gör livet väldigt annorlunda mot hur det kunde ha blivit, mest för barnen men även för föräldrarna. Ibland tänker jag, vad hade Will jobbat med om han hade vuxit upp i Kenya. Kanske som byggare på ett utav höghusen där man jobbar helt utan skyddsutrustning, på träställningar. I Sverige krävs utbildning för att få bygga en stabil Hakiställning. Annorlunda! Vi är så enormt tacksamma för det arbetet man gör på barnhemmen och i vårt fall främst på "New life home trust" där Will spenderade sina första 1,5 år. 

Här tar vi dagen som det kommer. Ingen vidare planering krävs. Stress kunde man känna första tiden när man var och handlade eftersom de är så sjuuukt slöa i kassan. Hade de ökat takten till det dubbla så hade de nästan kommit upp i normal arbetstakt. Då tänker jag: åhh här går att spara timmar och effektivisera. Här tänker man mer: jobba inte för fort för då kanske arbetstillfällen försvinner. Det är ju sunt att skapa arbetstillfällen, men lönen här är ju nästan obefintlig om man jämför med Sverige. Man behöver helt enkelt inte effektivisera på samma sätt här. Däremot så blir någon väldigt rik kan man ju konstatera när priserna är lika höga som hemma och personalen själva får betala för de varor de råkar ta sönder. 

Detta liv som vi lever i Kenya är något att minnas tillbaka på. Att leva efter måttot "hakuna matata" är en utmaning, men absolut något att sträva mot. En mix av detta och den svenska stressen tror jag att jag hade mått bäst av. Det kliar ju lite i fingrarna emellanåt. Hemma i Sverige fick Sandra utöva utpressning för att få med mig ut på promenad. Nu är det nästan tvärtom. Inte för att Sandra är svårövertalad, men jag njuter av att promenera. 

Vardagen har infunnit sig igen efter vårt besök av Henrik och Julia. Om en vecka väntar nästa besök, familjen Grahn. Det är verkligen roligt med besök och att få visa vår vardag. 

Enda nackdelen med att ha besök från Sverige är att man blir påmind om livet där hemma. Det framkallar en viss hemlängtan, framför allt efter nära och kära. Men också efter jobb, kyrkan och idrott. Vi hoppas komna hem i sommar så att vi inte missar volleybollkvällarna i vår trädgård med alla sköna ungdomar. Det är en av sommarens höjdpunkter!

Nu fortsätter vi valborgsfirandet med film, te och popcorn.

Ett fyrfaldigt lever för våren!

Hurra hurra hurra hurra!!!

/ Johan & Sandra.

På en liten ö.

Vardag igen. Sätter mig ner och minns tillbaka på de senaste dagarna och känner mig rik på nya erfarenheter och massor med goda minnen som jag har att ta med mig.

För det första så har man ju funderat om och om igen på hur en hearing kan tänkas gå till och på hur vi, men kanske framför allt Will, skulle klara av den. Det gick bra och vi kan sätta "check" efter första punkten.

Sen reste vi iväg till den här lilla paradisön kallad Lamu. Varmt, seafood, väldigt olikt Kenya i övrigt, idiot-bugs med vansinnigt högt ljud på, 6000 åsnor (finns endast 2 eller 3 bilar på ön), sand, frukt, snäckor, båt, samosas är ord som beskriver våra dagar.

Med båt tog vi oss från den stora ön där flygplandet landade till den mindre ön Lamu, och Shela Village där vi skulle bo.

Så mycket tid som möjligt spenderade vi på den underbara stranden.

Johan och jag är egentligen inga stora fantaster av seafood men ska man äta det nån gång så är det ju på en plats som denna. Så det gjorde vi, med undantag för en kväll då vi bjöds på Swahili mat hemma hos Ali Samosa.

En eftermiddag tog vi båten till Lamu town för att se staden. Där, precis som i Shela, ligger husen tätt, tätt och det går åsnor här och var. Men staden var väldigt mycket skräpigare än "vår" lilla by. Och äldre.

Lamu Town:

Shela Village:

Så, efter fyra väldigt mysiga dagar var det ändå dags att åka hem.

Skojja bara ;). I den här tog vi oss hem, tillbaka till civilisation och ett klimat där det går betydligt mycket lättare att andas.

Och nu är vi tillbaka till det normala igen då vi i natt vinkade av våra kära gäster. Vi saknar er redan, Julia och Henrik, och vi är själaglada över att få ha er i våra och nu även Will's liv :).

Vi önskar er alla en go' helg med vår i luft och sinne!

Kramar // Sandra & Johan

Livet har sina goda stunder.

Idag är det precis 4 månader sedan vi lämnade Sverige. Det har verkligen varit en händelserik tid samtidigt som man kan bli hur rastlös som helst här. Man är ju trots allt van vid att man har lite mer att göra... Nåja, man kanske behöver ta det lite lugnt ibland? 

Vi har nu besök av Henrik och Julia. Inget "oväntat besök" men det är verkligen roligt att dela vår vardag med våra vänner. Då händer det ju lite mer också:)) Dessutom så kan det löna sig på annat vis med besök som kan mildra hemlängtan en aning.

mmm...de är allt bra goa...Henrik och Julia!

De senaste dagarna har vi visat omgivningarna kring vårt boende, badat i poolen, besökt köpcentret, spelat spel och haft det allmänt mysigt. Vissa har även fått smaka lite på den Kenyanska solen... Igår var vi vid Lake Naivasha som ligger en och en halv timme i bil från Nairobi. Där kan man gå till fots på safari bland diverse gräsätare som t.ex. zebror, giraffer, olika antiloper, gnuer och vattenbufflar. De sistnämnda kan ju vara lite lömska, så de spanade vi in på avstånd. Vi hade en helt fantastisk förmiddag. Det var så lugnt och tyst bland djuren och man riktigt njöt av att komma bort från tempot och oljudet i Nairobi. Dessutom hade vi underbart väder! 

Efter vår sköna promenad åt vid lunch på ett ganska avskilt ställe som ändå överträffade våra förväntningar. När vi satt och åt hörde vi hur åskan började mullra. Det gjorde att vi fick bråttom till nästa stopp som var flamingo och flodhästsafari med båt på en sjö i området. Ovädret höll undan och vi fick en skön stund på sjön och fick se många flodhästar och flamingos. Vi såg även djur som sökt sig ner till strandkanten så som vårtsvin, zebror, giraffer m.m. Höjdpunkten var när vår kapten styrde båten mot hundratals flamingos som låg och guppade på vattnet så att alla lyfte på en gång. 

Idag var vi och köpte flygbiljetter till Lamu. Det är en ö i indiska oceanen som ska vara något extra. 

Nu väntar spel och glasskväll!

Jo... det här var det närmaste leopard vi kom...

God natt!

Johan & Sandra