tisdag 20 augusti 2013

När man är delad.

Dagen började bra. Pontus ringde i morse från Sverige och berättade att "nu är bagaget in-checkat och vi är på väg". Så till frukost i morgon är de här! Och under de närmsta dagarna ska vi visa upp lite av "vårt" Kenya och den plats Will kommer ifrån. Det kunde inte ha blivit bättre, tänk att vi får avsluta den här Kenya-vistelsen på topp. 

Ibland slås vi av hur mycket Will har vuxit sen det att vi fick honom då i december. Och jag känner mig väldigt delad. En del av mig vill att han ska sluta växa, att han alltid ska vara den där lilla pojken som får plats i knät, som ger mig en puss närhelst jag ber om det och vars söta, knubbiga lilla rumpa bara dallrar när han springer runt naken efter duschen :).



Den andra delen av mig kan inte vänta på att få se vad det ska bli av honom! Kommer han att bli en trumpetande skidåkare som pappa? Eller blir han en pianospelande drömmare som mig? Eller blir det något helt annat; dans, datorer, kock, trummor, bilar, författande, praktiker... vad? Och hur kommer han att se ut om fem, tio år? Nyfikenheten och längtan dit är stor. Finns det inte något sätt att både få äta kakan och ha kvar den?




Nu dröjer det inte länge tills vi ska gå och sova. Det gör vi ganska mycket här nere och jag njuter i stora drag. Jag är inte av det slag att jag brukar somna på soffan och inte heller jättetidigt på kvällen men ibland i bilen och GÄRNA på morgonen! Och det får jag möjlighet till här, ljuvligt... 









Och det bästa med att gå och lägga sig i kväll är att då är det snart frukost i morgon :).

God natt gott folk. Kram // Sandra & Johan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar