De senaste dagarna har vi inte kunnat låta bli att grubbla över vår process. Det är ganska jobbigt när man inte får några besked och man går runt och lever i ovisshet. Förra veckan när vi inte fick vårt domslut sa vår advokat att vi antagligen skulle få besked av domaren på tisdagen följande vecka. När det väl blivit tisdag fick vi inget besked och inte på onsdagen. Så kom torsdag eftermiddag... Då fick jag äntligen tag på advokaten som då hade varit i kontakt med domaren. Nytt besked: onsdag 7/8. Då ska vi få vårt domslut. Det räcker med att bara få ett datum så slappnar man av lite mer. Men helt slappnar vi givetvis inte av förrän vi har vårt domslut i handen. Är det något man har lärt sig här i Kenya så är det att inte ta ut något i förskott.
När man väntar på ett besked så är det verkligen skönt att ha någonting att göra. Det skingrar tankarna och gör att man kan njuta lite mer av tillvaron. Torsdagen spenderade vi tillsammans med tre andra adoptivfamiljer på en utflykt till Limuru och en tefarm. Det var verkligen intressant att se hur teplantage ser ut, samt förstå lite mer hur te blir te.
Efter en guidad tur samt ett litet föredrag om te så ingick det även en trerätters lunch. Väldigt trevligt och gott. Barnen älskade den stora trädgården, så vissa av oss fick äta snabbt. Will tycker ju väldigt mycket om blommor också, så han njöt för fullt. Det var spännande gångar att springa i mellan alla växter.
Sedan köpte vi även med oss lite te.
Idag har vi haft besök av en kenyansk familj som vi lärt känna. Innan vi åkte till kusten var vi även hemma hos dem och fikande. Det är väldigt berikande att se hur en "vanlig" kenyansk familj lever. Vi lever ju ett liv här som endast övre medelklass eller t.o.m. överklassen rör sig i. Vår månadshyra är t.ex två årshyror för vår vakt som bor i en kåkstad. När man väl stannar upp och funderar på hur stor skillnad det är på levnadsstandard kan man verkligen få dåligt samvete att man inte gör mer för att hjälpa andra. Jobben finns i Nairobi vilket gör att människor flyttar hit från landsbygden för att få jobb. Men kostnaderna för boende skjuter i höjden så många får sänka sin boendestandard med jämna mellanrum för att ha råd att bo kvar i Nairobi. Detta gäller även Elkana och hans familj som var här hos oss i kväll. De valde att flytta längre ut från stan i ett mindre och sämre hus för att barnen ska kunna gå i skolan. De har en kille som heter Rolex som är 3 år och en dotter som heter Natasha och är 1,5 år. Elkana jobbar som lärare och hans fru Veronica jobbar på bageri. När vi var hos dem bjöd de på bagels från hennes arbete och Sandra drack en hel kopp kaffe för första gången i hela sitt liv. De bor i ett hus på omkring 12 kvadratmeter. Men de är väldigt glada för sitt boende som de tycker är bra då det ligger nära den lokala polisstationen, vilket gör att området är ganska lugnt med relativt lite kriminalitet. De var stolta över att ha en tv med 4 kanaler.
Detta är toaletten som är belägen strax utanför huset.
Det kändes lite spänt idag när det skulle komma till vår lägenhet som framstår som rena lyxen i jämförelse med deras "plåtskjul". Men vi hade jätte trevligt. Jag visade Elkana som är lärare mina jakttidningar med svenska djur och svensk natur. De undrade hur vi gjorde när det kom snö och om vi blev insnöade ibland. Ja, det är lite svårt att förklara hur vi har det i Sverige när det är så grymt olika. Jag berättade bland annat att om man dödar en inbrottstjuv i Sverige så blir man sannolikt fängslad. Det tyckte de var mycket konstigt. Här har man rätt att döda en tjuv direkt på plats.
De båda barnen Rolex och Natasha tyckte att det var hur kul som helst att leka med alla Wills leksaker. Rolex som är en liten blyg kille till skillnad från hans lilla syster vinkade glatt när de gick. Han fick en av Wills bilar med sig hem. Efter det fick jag känslan av att vi kommer vara vänner för resten av livet. De hade även idag med sig några goda bagels från Veronicas arbete. Efter dagens besök har de både ringt och skickat sms för att tacka så mycket för att de fick komma. Väldigt roligt med tacksamma människor.
Nu önskar vi en trevlig helg!
/ Johan & Sandra
Vad trevligt att ni fått kontakt med en vanlig Kenyansk familj och fått uppleva hur deras vardag ser ut. Man får sig en tankeställare om hur bra vi har det. Hoppas ni får ett bra besked från domstolen den 7:e aug så ni slipper vänta mer. Ha det bra alla tre.
SvaraRadera