Moments.

Moments. Stunder. Tillfällen.

De är många och de är både stora och små.

Vi har till exempel det där tillfället då vi 

stuvar in familjen i en liten Renault och tar en tur

till köpcentret helt på egen hand. I vänstertrafik.

Eller den där stunden när vi hänger

lite i soffan och lillasyster gör nåt roligt

varpå Will skrattandes klappar henne på huvudet

och med hjärtlig innerlighet säger:

"Förgrymmade onge!"

Och så hade vi ett födelsedagsbarn igår.

Och lite extra speciell kändes allt den

stunden då vi plockade fram tårtan - 

för det var den högsta tårta vi någonsin ätit.

Beställde en tårta för 10 pers för att kunna bjuda

resten av familjerna och städerskorna här på

området men när vi allihop var färdigätna och proppmätta

fanns det ändå två tredjedelar av tårtan kvar.

En speciell stund var det också att dels lyckas hitta men också att få avnjuta en smaskig godmiddag på en favoritrestaurang här i Pretoria som vi introducerades för för 10 år sedan.

Idag har vi varit både på svenska ambassaden

för att ansöka om pass till lillasyster

samt på "home affairs" för att ändra hennes 

efternamn till vårt. Tillfällen som man vetat

kan bli långa och därmed smått ansträngande men som

faktiskt gick jättebra. Helt overkligt känns det men

det innebär att det enda vi har kvar i adoptionsprocessen

är att hämta ut passet nästa vecka…

Sen har vi den där obetalbara stunden i 

eftermiddags då jag skulle diska och Johan svepte

 med sig lillskruttan ut (innan hon hann protestera)

och en liten stund senare hör jag hur de skrattar...

Båda två! För första gången! Ljuvligt. What a moment.

Och nu är det snart dags för en av favoritstunderna

- kvällste med nåt gott till. Kanske lite 

kvarbliven Milktaart från igår, 

eller en Ouma's Rusk Buttermilk-skorpa,

eller kanske lite guavarulle och så förstås

gärna en Biltong snackstick som avrundning.

Ja ni hör - vi äter och frodas ;). Och njuter!

kram / Sandra