Måndagsreflekterar.

Oj, vilket kuraunderenfiltisoffan-väder det blev. Lillknatten sover och jag tar min stund framför datorn med te-koppen i handen. Jag älskar den stunden. Men jag vet att jag inte hade uppskattat den lika mycket om inte han var där och höll mig sysselsatt resten av dagen.

Sitter iaf och lägger över bilder från helgen och reflekterar lite. Det var allt en fin helg. Gått på härliga möten, firat min kära far, stannat uppe senare än på lääänge och spelat spökboll med Tonåringarna. Fullt upp förstås, och då är det ganska skönt att inte göra mer en nödvändigt en dag som denna. 

På sista bilden tjurar han lite. Det visar han ganska tydligt.

Hoppas att ni inte behöver ge er ut så mycket mer idag utan att ni får möjlighet att mysa lite i soffan i stället. Nu går vi snart in i november och då dröjer det inte länge tills vi får sätta upp de där ljusstakarna och stjärnorna i fönstret. DET ser jag fram emot! 

Men nu är nu och här är här. Jag tror jag sätter igång ugnen, väcker sömntutan där uppe och så tar vi och bakar nåt gott... ja, så får det bli. Hej så länge.

Kram // Sandra