God morgon.
Vi sitter här i bilen, dagen efter
det att den där Sven drog fram och satte sina spår.
So far so good, en vacker morgon faktiskt.
Vår roadtrip idag går till Stockholm
där vi ska få hälsa på goda vänner.
Det har säkert inte undgått många
att Nelson Mandela lämnade oss under gårdagen.
Jag beundrade honom framför allt för den
positiva inställning han hade.
Skulle behöva lite mer av den.
För några år sedan hade vi
förmånen att - tillsammans med Birkelands
som vi ska besöka idag faktiskt -
besöka Robben Island (utanför Kapstaden) och det fängelse
där Nelson och andra politiska fångar satt.
Det sägs att Mandelas tårkanaler
förstördes av kalkbrotten och det hårda
arbete han tvingades att utföra där.
Har ett litet speciellt minne därifrån.
Med i vår besöksgrupp fanns en man som tydligen var kändis,
han spelade i det berömda Sydafrikanska rugbylaget
"Springboks". Vår guide sa att på grund av att
han var där öppnade de Nelson Mandelas cell
så att vi fick gå in i den. Det tillhörde
tydligen inte vanligheterna men om det
var nåt han sa bara för att vi skulle
få känna oss speciella, det vet jag inte.
Hur eller hur, vi var nöjda.
Och två veckor senare, efter att ha rest
från Kapstaden via olika delar av Sydafrika och Moçambique, landade vi några dagar i Johannesburg. Där
slog vi oss ner på ett litet café för att beställa
frukost - och vem sitter där om inte den
berömda rugbyspelaren! Vem som stalkade
vem är lite oklart... Men oddsen
för att detta skulle hända kan
inte varit alls stora.
Häftigt.
Vi tuffar på här i sakta mak i vinterlandskapet.
Och den där snön, den som är den första någonsin
för vissa av oss, den har gått hem :).
Kram vänner // Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar