tisdag 19 november 2013

Blessed.

Återigen känner jag så där att jag kan spricka av tacksamhet.
I söndags hade vi barnvälsignelse för Will och det var en helt fantastisk dag. Först å främst att få lägga Will och hans liv i Guds händer, be om beskydd, vägledning och välsignelse. Det är verkligen det bästa.


Men sen alla fantastiska människor som finns runt omkring honom - vi är så obeskrivligt glada över att ni är och vill vara en del av hans liv.

Vi är ju gränslöst tacksamma för vår lilla pojk också.
Johan och jag har pratat och drömt om den här dagen länge och redan när vi gick i adoptionstankar så lyssnade vi mycket på en låt och sa att "den sången ska vi sjunga å spela den dag vi får ha barnvälsignelse för vårt barn".

 Att det skulle bli känslosamt var vi förberedda på. 
Så vi gjorde allt för att inte titta för mycket in i ögonen på folket som var där eller på bildspelet vi visade under tiden. Det var tufft nog ändå :). Men sången har en sån underbar text och beskriver så bra vår resa och våra känslor. Vill någon lyssna på den så heter den "When love takes you in" och är skriven av Steven Curtis Chapman (för övrigt samma artist som skrivit låten som Idolerna framförde på Cancergalan). Finns att hitta på Spotify eller Youtube.


Jag har nämnt tidigare att jag fick ett par fina tavlor av min familj i födelsedagspresent. Lagom till helgen (och med mycket hjälp av Henke) har de nu fått komma upp på väggen vid trappan. Det är mamma som har utformat dem och hon hade tagit en text och bild som vi haft här på bloggen i några av våra första inlägg. Vad hon inte visste var att texten var från just den där speciella sången vi skulle sjunga! Tänk så bra det kan bli :).




Will verkar också vara väldigt nöjd med dagen han fick. Jag tror han kände av glädjen och kärleken som flödade. Sen blev han ju trött förstås, av all uppmärksamhet, presentöppnande och kak-ätande. Så trött att han vid fem-tiden satt på stolen och somnade medan han och kusinen tittade på film. Väldigt förståeligt och helt godkänt.




Förresten invigde han sin nya T-shirt dagen till ära. Den har en bild av honom själv på bröstet, "jil" som han säger, i sina coola röda solglasögon. 



Beställde den på en sån där foto-framkallnings-shop på nätet. Enkelt å lite roligt.

I Kenya umgicks vi lite med en Kenyansk familj och de kallade aldrig Will för Will, de kallade honom för Blessing. Och det är han verkligen, vår lilla Blessing :).


Kram från oss // familjen Cederholm

3 kommentarer:

  1. Det var en glädje att kunna vara med denna dag! En underbar gudstjänst på många plan, eller hur?!

    SvaraRadera
  2. Så fint du skriver om Wills barnvälsignelse!!
    Sista bilden på er tre tillsammans är underbar <3
    Kram Anna

    SvaraRadera
  3. Jag förstår den glädje ni kände på barnvälsignelsen.
    Den går inte att beskriva med ord utan måste upplevas. Att få dela denna glädjens dag med nära och kära. Klart det kommer en och annan tår. Ha det bra alla 3.

    SvaraRadera